Idag är det 4 månader sedan jag fick sista dosen cellgifter. Tiden går... 

Veckan avslutas med ett oerhört nedslående besked från CSN. Alltså, jag blir inte klok på deras konstiga och helt befängda regler!! Visst, vi har det jättebra med avgiftsfri skola och studiebidrag/lån från CSN, det har vi. Men se för f**n till att inte bli sjuk under studietiden!! För då får man ett rent helvete... Som sjukskriven student har man inga rättigheter what so ever. Undrar just vad dom har tänkt att man ska leva av. Jag menar, jag är inte hemma och sjukskriven för att det är roligt... Det finns en anledning till min sjukskrivning.

Men just nu verkar enda alternativet för mig vara att ignorera att jag mår så dåligt som jag gör och ge mig ut i arbetslivet. Jag är så trött så allt strul så jag orkar inte bli varken förbannad eller ledsen. Jag är inte förvånad att det har blivit så här. Inte alls. Det svenska samhällets skyddnät har stooooora hål.... Samtidigt sitter man och läser om politiker som kan plocka ut det ena bidraget efter det andra, trots att de tjänar mer pengar på en månad än vad jag gör på ett halvår. Dessutom kan de göra hur mycket fel som helst och blir inte straffade för det.. De skulle inte klara sig en vecka med min ekonomi!!

Så, nu har jag gnällt färdigt för idag!   

Ja, inatt ska jag väl kunna få sova gott! Har ägnat flera timmar av dagen, ute i solen med massa frisk luft, åt hederligt kroppsarbete genom att plocka ved. Skönt att lyfta kroppen ur soffan och komma ut lite. :) Tror att mina sömnprolem inte bara beror på depressionen, utan även på att jag inte rör så mycket på mig, sitter mest hemma i soffan och gör ingenting. Idag har jag dock tröttat ut mig ordentligt, det var riktigt skönt! Ska bli spännande att se vad min ödem-arm säger om det, dock.... hoppas den inte protesterar allför mycket. Risken finns väl att min friska arm protesterar också, av överansträngning. Nåja, det blir nog bra!

När jag väl kom hem blev det en lång dusch, en kopp te, sjönk ner i soffan med både dator och tv, och så lite tända ljus. Mys!

Nu ska jag börja försöka bevisa för CSN att jag faktiskt har pluggat dessa första veckor av terminen, trots att jag inte har avslutat någon kurs och därför inte kan visa upp några poäng. CSN kollar ju bara på poängen, och därför säger dom att jag inte får studiemedel till våren. Det förstår jag. Det är helt enligt reglerna. Jag har ju inga poäng att visa upp... Men jag pluggade ju ändå innan jag blev sjukskriven. Behöver avsluta denna kursen helt för att få studiemedel till våren. Och jag ska avsluta kursen, men det blir inte förrän en bit in på våren, och jag kan ju inte leva utan pengar i två månader heller.... Så vi får se om CSN godkänner ett dokument från skolan som intygar att jag har gjort och blivit godkänd i vissa delar av kursen. Om dom INTE godkänner det.... så får livet helt enkelt lösa sig på något annat sätt. Oavsett hur det löser sig, eller inte löser sig, så SKA jag plugga färdigt i vår! Vill INTE skjuta på examen ännu längre, det räcker gott och väl att jag fått skjuta på det ett helt år hittills. Det är liksom inte roligt längre.... är helt ärligt rätt less på skolan, vill bli klar och komma ut och jobba. Livet som student är helt ok, men inte hur länge som helst...

Besöket hos sjukgymnasten som inte blev av i torsdags blev istället av idag. Har fått en extra "platta" att lägga i min kompressionshandske, över handryggen, för att få lite mer kompression där och minska svullnaden lite.

Dessutom har hon tejpat en massa på mig... Ärrmobilisering, hon har tejpat runt och över operationsärret för att "lyfta" det lite så det blir lite snyggare. Dessutom har hon tejpat över hela bröstkorgen, från de friska lymfkörtlarna i vänster armhåla, över bröstkorgen till det opererade bröstet på höger sida. Detta i syfte att öppna upp nya vägar för lymfvätskan på den opererade sidan eftersom den vätskan inte vet vart den ska ta vägen utan stannar i min arm/mitt bröst. Det är en speciell lymftejp som används, o den ska jag ha ett tag. Ett nytt besök hos sjukgymnasten en gång i veckan för att se hur det går, och tejpa om. Hon masserade även lymfkörtlarna och lymfbanorna lite innan hon tejpade, för att få igång systemet. Ska bli väldigt spännande att se hur det här kommer fungera! Gillar sådana här lite annorlunda och alternativa metoder som komplement till det traditionella.

Ett riktigt sabla tråk-väder är det ute! Sitter i soffan under en filt, med ena katten bredvid mig. Snart ska jag åka och krama lite (läs: mycket) på mina gullungar. :)

Ja, idag har det varit fullt på mitt schema! Först upp i ottan för att åka iväg till Jönköping och skriva en tenta. Det var på håret.... mitt namn stod av någon underlig anledning inte med på tenta-listan, så jag skulle inte få skriva.... Men som tur var fick jag hjälp av en kompis med internet i mobilen att logga in i LADOK och visa för tentavakterna att jag misann visst var anmäld till tentan! Så jag fick skriva till slut ändå. Tur!! Men jag hann att bli rejält nervös där en stund... Hade varit väldigt retligt att köra nästan 9 mil, bara för att få vända och åka hem igen... *ler*

Väl hemma var det dags att hämta barnen, hem och städa, o sen kom ett gäng människor hit för att fira sonens födelsedag. Riktigt trevligt! Vi ses inte alltför ofta, så det är trevligt att sitta och prata. Barnen hade kul med sina kusiner också. Köpte några RosaBand som alla barn fick i present av mig, det verkar som dom uppskattade det! :) 

Nu börjar det kännas att jag har varit uppe sen 5,40... skapligt trött är jag. Ska ta mej en kopp kaffe nu, o sen blir det inte mer gjort idag. Gissar på en tidig kväll i säng. Vad jag gör i morgon återstår att se.... bara latar mej, eller påbörjar ett skolarbete. Som student är man ju inte sysslolös precis! Men just nu känns det helt ok att ägna sig åt skolarbete. För varje arbete som blir klart är jag ett steg närmare examen. För det är rätt nära nu. Om man tänker efter. Så nära, men ändå så långt borta. Men som sagt, för varje arbete som blir klart, eller tenta som blir godkänd, är jag ett steg närmare. Hurra!! Längtar så där lite lagom mycket till 8/6 2012!

Har varit i Jönköping idag, på två möten med skolan.

Första mötet var med en av skolans kuratorer. Visst, hon var jättetrevligt att prata med, men jag kan inte säga att det gav mig något.... förutom att hon höll med mig om att skolan har skött hela min situation väldigt märkligt. Det var ju skönt att höra, då är det inte bara jag som tycker så!

Andra mötet var med skolans studievägledare. Det mötet gav mig inte heller ett enda dugg... Jag ska göra färdigt omvårdnadskursen till våren, och skriva c-uppsatsen till våren, och så blir det examen 8 juni 2012. Känns skittrist, för jag var ju inställd på 20 januari 2012. Men men, nu var det ju så här det blev. O då får man ta det och göra vad man kan av det man har. Ska bli intressant att slåss lite med CSN igen! *not* Just nu vill dock inte CSN prata med mig alls, för de har tekniska problem med sin hemsida...  

Annars då... nä, jag vet inte riktigt. Det går, en dag i taget. Är trött och ledsen för det mesta, men känner väl ändå att det finns ett ljus någonstans i tunneln, även om det är långt bort. Dock känns det ändå som att jag färdas MOT ljuset, och inte ifrån det. Även om färden går långsamt, så går den framåt. Det där med långsamt är jag inte bra på, inte alls..... Kanske är det TÅLAMOD jag ska lära mig av denna historia? Att inte stressa, att ta det lugnt, att saker och ting löser sig i sinom tid. Allt behöver inte ske här och nu, det kan ske även senare, det gör ingeting. Världen går inte under för det. Det skulle jag sannerligen behöva lära mig...

Saknar mina fina ungar, tur att de inte är så långt bort utan att jag kan åka och krama och pussa på dem ibland!    

Idag var det dags för sprutan igen. Sprutan from hell som jag tar var 4:e vecka. Har jag sagt att jag hatar den? Jag HATAR den!!! Jag kommer ALDRIG vänja mig vid att behöva sticka en så grov nål i magen på mig själv en gång i månaden... Aldrig. Idag gjorde jag det för 9:e gången, av 71 möjliga. Livet leker!!   

Två helt otroliga dagar har det varit, med sol och värme i klass med sommaren. Härligt! Har lyckats ta mig ut på promenad båda dagarna, riktigt skönt.

"Råkade" visst anmäla mej till kursens tenta nästa helg... Hade bestämt att jag inte skulle skriva denna tenta nu, utan spara den till december. Anmälningstiden gick ut i förrgår. Men så av en händelse, fråga mig inte varför, så loggade jag in på tenta-anmälan idag och såg att dom ändrat så anmälningstiden gick ut idag istället. Funderade ett par minuter på vad chanserna var för mej att sätta tentan, och kom fram till att jag skriver den! Eftersom det nu inte blir något mer gjort på praktiken så kan jag ta tentan istället. Det är ju en hel vecka kvar! Sätter jag tentan har jag ett problem mindre. :) Och problem som försvinner gillar vi!

Mitt väldigt kaotiska liv känns inte fullt så kaotiskt längre. Visst är det rörigt som attan, men.... En dag i taget, en sak i taget... o några långa, djupa andetag... så ska det nog blir bra, det här också. Någon gång.

... det är frågan!

Åååå, VARFÖR kunde jag inte fått plugga färdigt innan jag blev sjuk?? Eller, helst kunde jag ju varit utan den här skitsjuksdomen helt och hållet, men... När den nu så tvunget skull komma kunde den väl ändå valt ett bättre tillfälle.... Student + sjuk = dålig kombination. I alla fall om man inte är jättesjuk. Jag kommer alltid att tycka att det är väldigt märkligt att man inte kan få plugga halvtid, och vara sjukskriven på halvtid, när man får studiemedel. Kan inte släppa den tanken....

Nåja, i helgen ska jag i alla fall få en påskrift av min handledare att jag varit på praktiken, och hon ska också skriva ett omdöme om mina insatser hittills. Sen är det bara att hålla tummarna för att skolan låter mig tillgodoräkna mig dessa timmar till våren när jag ska göra praktik igen, så jag slipper börja om från början. Om dom nu godkänner min studieplan, förstås. Det återstår att se nästa vecka.

God, what a mess... *blundar och tar några djupa andetag*

Det är ett heltidsjobb det här, att försöka samordna både skola, CSN och FK, begripa sig på alla regler, maila hit och dit, boka möten och reda ut hur allt ska vara. Om jag sen blir tvungen att blanda in AF i soppan också, då blir det ännu mer spännande!   

Just i skrivandets stund sitter jag mest och skrattar åt eländet.... vad annat kan man göra?? Det här är så helt otroligt sanslöst snurrigt så man tror knappt det är sant.

För övrigt så har jag varit riktigt redig idag och varit i badhuset och simmat 1500 meter. *nöjd*  Dricker lite kaffe, äter lite nougat, och håller på att längta ihjäl mig efter mina barn...