Två helt otroliga dagar har det varit, med sol och värme i klass med sommaren. Härligt! Har lyckats ta mig ut på promenad båda dagarna, riktigt skönt.

"Råkade" visst anmäla mej till kursens tenta nästa helg... Hade bestämt att jag inte skulle skriva denna tenta nu, utan spara den till december. Anmälningstiden gick ut i förrgår. Men så av en händelse, fråga mig inte varför, så loggade jag in på tenta-anmälan idag och såg att dom ändrat så anmälningstiden gick ut idag istället. Funderade ett par minuter på vad chanserna var för mej att sätta tentan, och kom fram till att jag skriver den! Eftersom det nu inte blir något mer gjort på praktiken så kan jag ta tentan istället. Det är ju en hel vecka kvar! Sätter jag tentan har jag ett problem mindre. :) Och problem som försvinner gillar vi!

Mitt väldigt kaotiska liv känns inte fullt så kaotiskt längre. Visst är det rörigt som attan, men.... En dag i taget, en sak i taget... o några långa, djupa andetag... så ska det nog blir bra, det här också. Någon gång.

 

Carin Lökken

30 september 2011 19:57

Andas in, andas ut, håll näsan över vattenytan, andas in , andas ut du klarar det. KRAM

http://eroskampmotthanatosimittbrst.blogspot.com

 

karin

30 september 2011 22:43

Vad skönt att det känns lite bättre ! Lycka till med tentan.

Kram

http://allt-flyter.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...