To hell and back

Alla inlägg under april 2012

Av Liselott - 30 april 2012 21:17

    


Tänk att det är nästan exakt ett år mellan dessa foton....


Första kortet är taget 25 april 2011, en vecka innan cyt. nummer fyra. Jag hade just varit inlagd på sjukhuset 8 dagar med hög feber, då jag hade väldigt dåliga värden på mina vita blodkroppar. Trött och sliten undrade jag hur jag skulle överleva behandlingarna...


Andra kortet är taget idag, 30 april 2012. Jag är pigg, glad och full av liv. Skolan funkar bra, börjar snart jobba, orkar med allt (nåja...) man ska orka som student och mamma, och jag njuter i fulla drag av att LEVA!



SÅ GLÖMMER NI VÄL INTE ATT KLÄMMA PÅ ERA BRÖST MED JÄMNA MELLANRUM, VA??   

ANNONS
Av Liselott - 29 april 2012 18:07

I fredags lämnade jag Falköping och Kurorten Mösseberg, där jag varit på rehabilitering i 12 dagar. Lymfmassage och bandagering av armen, styrketräning, föreläsningar, gympa-pass, avslappning, meditation, o så en massa kaffe, prat och skratt med ett gäng helt underbara tjejer jag lärt känna under tiden. Är mycket nöjd med min vistelse! :) Jag har fått ett träningsprogram så jag kan börja bygga upp styrka i armarna, jag har kommit igång med konditionsträning, jag har fått mycket bra hjälp med ödemet. Ödemarmen har blivit mindre och den friska armen har blivit större (pga styrketräningen) så nu är inte skillnaden så jättestor längre. Har fått ett bra stretchprogram för operationsområdet, jag är väldigt stram och stel... Har fått ett schema för egen lymfmassage, massage av ärret o så mitt styreträningsprogram. Redan efter dessa 12 dagar känns det mycket bättre, ödemet är på väg att stabilisera sig och styrkan byggs upp. Är dock väldigt stel i musklerna runt framför allt högra axeln och skulderbladet, vilket är väldigt o-bra för lymfflödet. Ska se till att få massagebehandlingar med jämna mellanrum för att mjuka upp musklerna. Fick två massagebehandlingar på Mösseberg, och det var sannerligen ingen njutning... *ler* Men de gjorde nytta! På onsdag ska jag träffa min nya lymfterapeut här i Jönköping, det är dags att beställa lite ny kompression nu när jag varit på Mösseberg. Ska bli skönt, eftersom den kompressionen jag har inte fungerar..... Handsken jag har kan jag inte använda för den sitter för hårt över ett par fingrar. Armstrumpan är skaplig, men lite för kort. Ska bli skönt att få ny och fräsch kompression! Har också lyckats lära mig att linda fingrarna, handen och armen själv. Känns skönt att kunna göra det ifall det skulle behövas någon gång.

ANNONS
Av Liselott - 23 april 2012 17:40

Ett mycket intressant repotage i Vetenskapens Värld. Ett steg i riktningen mot att lösa cancerns gåta? Ja, jag tror faktiskt det! :)


http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld



För övrigt är livet skapligt. Har mina nergångar... och sen mina uppgångar! :) Just nu känns livet mycket bättre än häromdagen. Jag har fått lite distans till saker och grejer som hände, och jag hoppas det kommer lösa sig. Ska be om en second opinion på onkologen i Jönköping ang. min medicinering, och hoppas på att dom tycker som jag. *ler* Annat som sköljde över mig häromdagen, så som ensamhet o sån't, det får jag fortästta att försöka leva med. Men f**n vad jobbigt det är!! Jag är inte gjord för att leva utan partner.


Har varit och shoppat nya joggingskor idag, eftersom jag har kommit på att det där med att springa på löpband är helt och fullt min grej! Älskar det, och kommer jobba på att få rutin på det. Springa, och styrketräning. Det gör gott för både kropp och själ! :)

:(

Av Liselott - 19 april 2012 21:29

Trött, ledsen, arg, frustrerad, förbannad, sur, grinig... snubblar rejält på min väg upp ur det svarta hålet o trillar en bra bit ner igen. Allt som hänt de senaste 1,5 åren slår tillbaka med full kraft ikväll... Måste orka resa mig igen. Måste orka. Men inte ikväll. Sover på saken istället. Vad beror det på? Hormoner? Reagerar jag på den lägre dosen anti-depressiva? Allmänt slutkörd av skolan? En kombination av alla? Eller inget? Nobody knows....


Lika bra att få ur sig all skit på en gång... inbillar mig att det känna bättre i morgon. Får väl ta ut lite frustration på styrketräningspasset jag ska på.

Av Liselott - 18 april 2012 20:12

Har haft ett telefonsamtal med fru onkologen idag angående min kropps ökande östrogennivåer. Tänkte ju att jag skulle få börja med Zoladex igen. Men nej, så blidde det inte! Min läkare hade konfererat med någon professor och de hade kommit fram till att jag inte behöver Zoladex mer. Det finns inga vetenskapliga bevis för att det skulle vara bättre för mig att kombinera Zoladex och Tamoxifen jämfört med att bara äta Tamoxifen. Så jag fortsätter som vanligt. Visst är det skönt att slippa sprutorna, men... samtidigt kan jag inte hjälpa att känna "åt helvete med vetenskapen!!! Man kan aldrig vara nog så försiktig...." För jag kan inte påstå att det känns bra.... ha en massa östrogener som far runt i kroppen... Men men, har ju inget att välja på. Ska ta upp frågan igen när jag kommer till onkologen i Jönköping, kanske är dom av annan åsikt? Den som lever får se.... Fram tills dess gäller det att försöka sluta tänka och fokusera på livet. Men det känns en smula extra tungt ikväll, det måste jag erkänna.... *ledsen* Jävla skitcancer!!! Den ligger alltid och lurar i bakhuvudet och gör sig påmind när man minst anar det. Inbillar mig att jag är pigg och stark och har gått vidare. Och visst, det har jag ju gjort, men... inte riktigt så mycket som jag trott. BLÄ!! Just nu känns det som man kommer leva som fånge resten av livet. Man kan aldrig vara säker, ständigt en oro och rädsla som bara väntar på att koka över.

Av Liselott - 8 april 2012 23:12

Idag är det precis två månader kvar till examen. Iiiiiiiii, vad läskigt!! Två månader och en c-uppsats mellan mig och min sjuksköterske-examen. Fy farao vad spännande!! Och roligt, och läskigt, och alldeles underbart! Ett år senare än beräknat står jag här, starkare än någonsin, och är redo för den stora världen.   


ÄLSKAR livet!

Av Liselott - 4 april 2012 18:55

I och med cellgifter och Zoladex-sprutorna gick jag från "normal" till klimakteriemänniska. Har liksom vant min vid det... Nu har dock min kropp fått för sig att jag ska bli lite hormonstinn igen, kanske kan förklara mina lite underliga humörsvängningar jag haft på sista tiden.... *ler* Tycker det känns lite halvkul, faktiskt, att veta att det far omkring en massa östrogener i kroppen, då gänget av tumörer jag hade i bröstet var 100% östrogenberoende. Visserligen äter jag Tamoxifen för att hindra östrogenets verkan, men ändå.... Sist jag pratade med min läkare sa hon att hon troligtvis inte skulle sätta in Zoladex igen, även om min östrogenproduktion kommer igång. Det känns en smula olustigt, måste jag säga....   Nåja, vi får se vad fru doktorn säger, ska snart träffa henne igen....

Av Liselott - 1 april 2012 20:48

Ska man skratta eller gråta åt det där håret????   Kanske snart dags att införskaffa lite stylingprodukter....   


   

Presentation


Den 21/12 2010, 32 år gammal, fick jag diagnosen bröstcancer. Operation, cellgifter, strålning och anti-hormonell behandling blev "domen". FRISK nu, och det tänker jag fortsätta vara. :)

The Essence Vitae Project

Att återfå balans och livsglädje

Några foton

  2014 05 03

 

2013 05 03

  2012 05 03

  2011 05 19

Min Insamling till Cancerfonden

Länkar

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Följ bloggen

Följ To hell and back med Blogkeen
Följ To hell and back med Bloglovin'

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se