Direktlänk till inlägg 16 december 2011
Hade telefontid med läkaren idag, för att få svar på koagulationsprovet jag tog förra veckan, och för att få reda på hur det blir med min anti-hormonella behandling. Och provsvaret.... hade inte kommit än! Och det kan tydligen dröja upp till en månad innan svaret kommer... *gah*
Det här med läkemedel är ju en djungel! Dock en väldigt spännande djungel, säger ssk-studenten i mig. Patienten i mig känner dock ingen spänning alls i det hela.... Sedan jag slutade med Anastrozol tidigare i höst pga massa biverkningar har jag "bara" stått på Zoladex, den där sprutan jag tar var 4:e vecka (med en nål som kan få vem som helst att svimma... *ler*). Eftersom provsvaret inte har kommit än så fick jag två saker att välja på. Antingen fortsätta med bara Zoladex och invänta provsvaren, eller börja med Tamoxifen idag ändå (det är pga Tamoxifen som jag gör koagulationsutredningen, för den ger en ökad risk för blodpropp) och då samtidigt ta Klexane-sprutor (blodförtunnande) i lågdos i förebyggande syfte. Kul val man har! Pest eller kolera, typ.. Men eftersom jag vill komma igång med tabletterna, tycker inte det känns ok att bara ha Zoladex, så valde jag att börja med tabletterna och blodförtunnande och samtidigt invänta provsvaren. Så kan man ju bara hoppas på att jag så småningom slipper Klexane! O så slipper jag Zoladex-sprutona!!! I alla fall för tillfället, OM mina äggstockar skulle få för sig att börja jobba igen så får jag börja om med Zoladex. Men det är inte säkert att det blir så. Den som lever får se! Jag slipper i alla fall att fira julafton ihop med Zoladex, och det känns fint, vill jag lova.
Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :) Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...
är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt! KRAM på er, och glöm inte ...
Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...
Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 |
||||||
5 | 6 |
7 | 8 | 9 | 10 |
11 |
|||
12 | 13 |
14 | 15 |
16 | 17 |
18 | |||
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 | 27 |
28 |
29 | 30 | 31 |
||||
|