Hade telefontid med läkaren idag, för att få svar på koagulationsprovet jag tog förra veckan, och för att få reda på hur det blir med min anti-hormonella behandling. Och provsvaret.... hade inte kommit än! Och det kan tydligen dröja upp till en månad innan svaret kommer... *gah*

Det här med läkemedel är ju en djungel! Dock en väldigt spännande djungel, säger ssk-studenten i mig. Patienten i mig känner dock ingen spänning alls i det hela.... Sedan jag slutade med Anastrozol tidigare i höst pga massa biverkningar har jag "bara" stått på Zoladex, den där sprutan jag tar var 4:e vecka (med en nål som kan få vem som helst att svimma... *ler*). Eftersom provsvaret inte har kommit än så fick jag två saker att välja på. Antingen fortsätta med bara Zoladex och invänta provsvaren, eller börja med Tamoxifen idag ändå (det är pga Tamoxifen som jag gör koagulationsutredningen, för den ger en ökad risk för blodpropp) och då samtidigt ta Klexane-sprutor (blodförtunnande) i lågdos i förebyggande syfte. Kul val man har! Pest eller kolera, typ..   Men eftersom jag vill komma igång med tabletterna, tycker inte det känns ok att bara ha Zoladex, så valde jag att börja med tabletterna och blodförtunnande och samtidigt invänta provsvaren. Så kan man ju bara hoppas på att jag så småningom slipper Klexane! O så slipper jag Zoladex-sprutona!!! I alla fall för tillfället, OM mina äggstockar skulle få för sig att börja jobba igen så får jag börja om med Zoladex. Men det är inte säkert att det blir så. Den som lever får se! Jag slipper i alla fall att fira julafton ihop med Zoladex, och det känns fint, vill jag lova.