Direktlänk till inlägg 1 mars 2011
slutar tråkigt...
Lite plugg på förmiddagen, och sen två besök på sjukhuset. Först träff med en bröstgrupp hos en sjukgymnast/lymfterapeut. Fast det hade kunnat kvitta... Det hon "föreläste" om lymfsystemet vet jag ju redan genom min sjuksköterske-utb. Inte fick jag några nya vänner heller, som jag hoppades på. De andra två som var på träffen var ett par "gamlingar", dvs. mer än 20 år äldre än jag.... Nåja...
Sen var det dax att besöka hjärtmottagningen. Skulle göra ett ultraljud på hjärtat inför behandlingsstarten av Herceptin. Allt såg bra ut. Skönt att veta att jag har ett hjärta som slår! *ler* Ett EKG togs också, och ett fint blodtryck på 115/80.
Sen hem och gosa med barnen. *mys*
Men så det tråkiga då.... Nu ikväll när jag satt i soffan och tog ur tofsen märkte jag att mitt hår börjar att lossna.... Dag 11 efter cytostatikan. Usch, jag bara gråter och skakar, har bävat för det här ända sen jag fick veta att jag har cancer. Jag sörjer mitt hår något så oerhört, gräsligt mycket, och tycker att det här är det absolut jobbigaste av allt i hela den här jävulska processen. FAAAN!! Är förundrad över hur fort det började.... märkte inte någon tentdens alls i morse på att det var på väg att lossna. Och då borstade jag och drog rätt bra i håret när jag satte upp det. Och så nu ikväll så räcker det att jag kör fingrarna genom håret så lossnar hur mycket som helst.
Gråter, gråter, gråter och gråter lite till.
Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :) Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...
är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt! KRAM på er, och glöm inte ...
Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...
Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 |
27 | |||
28 |
29 |
30 | 31 |
||||||
|