För drygt en månad sen avled min pappa, mina barns morfar, endast 62 år gammal. Min dotter skickade häromdagen ett mail till honom med följande ord:

"Jag vet att du aldrig svarar men ändå...........

Du som var så full av liv, dina ögon lyste av det

Dig kommer jag alltid att minnas, det är en sak jag vet

När man träffade dig, blev man alltid glad

Man log,oavsett vad

Men nu blåstes du bort,utav en enkel pust

Hur kunde ett sånt betydelsefullt liv bara blåsas ut?

Ja, hur kunde det bara, så snabbt ta slut?

Aldrig kommer vi att få ett svar, ett svar på denna fråga

Och den kommer att för alltid oss plåga

Men så länge vi minns dig, känns det bra

Och vi vet att Ramona sin moffa vill ha."

Gissa om mina tårar rann när jag läste! Både av egen sorg, för att min dotter skrivit så vackert, och för att jag sörjer för hennes skull, att hon redan förlorat sin älskade morfar. Dottern är bara 9 år, och ändå skriver hon så otroligt vackert.. Är så stolt över hur hon kan sätta ord på sina känslor och tankar!

efter att ha spenderat helgen hos min älskade särbo. SÅ skönt att komma iväg lite! Bara komma bort från allt ett par dagar. Få gnälla, gråta, skratta och ha det mysigt. Det är guld värt! Numer har jag dessutom inte "århundradets skitigaste bil" längre, för kärleken tvättade den åt mej. TACK min finaste älskade!

Börjar sakta bli bättre i armen, visst gör det fortfarande ont, men det är inte alls så farligt som det varit tidigare. Men jag ogillar att det kliar så förbaskat under förbandet... *gah* Lite hudutslag efter Voltaren-gelen har jag fått också, så jag har lagt ner det projektet. Börjar få lite biverkningar från slemhinnorna också, både i munnen och på lite andra intima ställen. Hualigen.... men men, det får gå, det finns salvor och annat som kan hjälpa, skönt det! Annars så rullar det på.... ska till vårdcentralen och ta prover i morgon, det är 10 dagar sen min första behandling. Hoppas att lab-personalen kan tillräckligt mycket för att dra proverna ur min PICC-line! Är inte så förtjust i att behöva bli stucken nu när jag står på Klexane.... 

Har ont, mår illa, är hungrig, fryser som en tok, ledsen och ensam. Just nu är jag inte sams med livet!

Blev inget skrivet igår... hade så ont och var så trött, så jag orkade inte.

Igår, var det ja. Ringde cyt-mott. på morgonen, då jag fortfarande hade väldigt ont i armen och upplevde mej som lite mer svullen än tidigare. Blev inbokad för läkarbesök på em. Innan dess var det utprovning av peruk som gällde. Inte kul att det behöver göras, men lite spännande var det ändå! Trivs ju med långt hår, så jag ska ha en långhårig peruk, med lite mer självfall/lockar än jag har i mitt ordinarie. Ingen större skillnad mot nu, med andra ord. Skillnaden som blir är att jag valde en ljus peruk, ska bli blondin!    Tycker det är kul att förändra lite, lika bra att passa på när man har möjlighet, ska bli spännande att se hur den ljusa ser ut! Dom hade modellen hemma så jag har provat, men det var en mörkare färg.

Sen blev det ju besök på sjukhuset igen då... Läkaren tyckte att jag ska smörja med Voltaren gel, efter att hon konsulterat en koagulations-läkare. Så jag köpte gel, åkte hem och smörjade. Smörjade på kvällen också, och idag på morgonen. Men ingen smärtlindrande effekt infann sej.... Ringde cyt-mott. i morse igen och beklagade mej, kan ju knappt klä på/av mej utan att gråta... Efter 2,5 timmar ringer läkaren och talar om för mej att gelen och panodil är bra, tycker hon. Sen att jag talar om att det inte hjälper som smärtlindring, det fattade hon nog inte... Hon talade även om för mej att "man kan ju inte räkna med att man ska bli bra så där på en gång, det tar lite tid". Eeeeh, jo, det begriper faktiskt jag också... Men jag har ONT! Kan inte ha det så.. Efter många om och men så skrev hon i alla fall ut morfin åt mej. Inte för att det hjälper.... Börjar må lite illa, så jag ska nog traska iväg till köket och stoppa i mej en Primperan....

Fick i morse beskedet om att det där superdåliga skolarbetet jag skickade in häromdagen blev godkänt!    HUR glad blev jag på en skala??? Suuuuuperglad och lycklig, och alldeles chockad. Trodde jag absolut inte, så dåligt skrivet som det var.... men tydligen tillräckligt för min lärare, och det är ju huvudsaken. Så nu fick jag en hel massa tentaenergi!    Plugga, plugga, plugga! SÅÅÅ skönt att bara tentaplugga! Bara hoppas att en annan lärare inte kommer på att jag borde skriva ett "missat seminarie"arbete för honom också...   

Tog en promenad förut, 3km blev det idag. Skönt! Solen skiner och himlen är blå. Men det blåser vansinnigt kallt, och termometern visar på lite för många minusgrader för att jag ska tycka att det är ok. 

Tog mej en dusch förut också. Bäst att tvätta ur håret lite innan frisörbesök och perukutprovning i morgon. Mycket spännande man får vara med om! *hehe*

Armen gör fortfarande gräsligt ont. Går på fulldos alvedon, men det hjälper inte mycket.... alvedon som smärtstillande har aldrig fungerat särskilt bra på mej, jag behöver ibumetin för det. Meeen nu får man ju inte kombinera blodförtunnande medicin och ibumetin, så det är bara att stå ut ändå. Det som inte dödar, det härdar! Eller nå't..   

somna om tillslut... Eller, småsova lite till och från i alla fall, tills det var dax att gå upp. Nu sitter jag här med mitt kaffe, barnen har just gått iväg till skolan. Själv ska jag försöka ägna dagen åt lite plugg, börjar bli dax att tänka på tentan nu.... Visserligen är det rätt långt kvar, 29 mars, men jag ska ju få en behandling till innan dess och då vet jag att jag blir väldigt slö några dagar och inte orkar. Så det är lika bra att plugga på nu så mycket jag kan. Det har jag ju igen sen. Har en gammal tenta jag tänkte ge mej på idag, för att få ett litet hum om vad det egentligen är jag ska läsa på och kunna...

gott på kvällen, inga problem. Men sen vaknar jag vid 3-4, o kan helt omöjligt somna om.... Så otroligt frustrerande!!   

blev det idag! Först en sväng till kirurgen för att tappa ur vätska ur bröstet. 525ml blev det idag, så kroppen har inte lärt sej ta hand om det än.... en ny tid inbokad nästa vecka, börjar bli segt....

Sen en sväng till ortopedtekniska för utprovning av bröstprotes. Hittade en som var skön och snygg, men den hade dom ju så klart inte hemma i min storlek. Men nu är den beställd i alla fall, kommer väl i nästa vecka hoppas jag.

Sen blev det en sväng till cyt-mott. Skulle lägga om min PICC-line. Pratade även om att jag haft ont i armen sen igår em/kväll. När förbandet togs bort syntes både rodnad och svullnad, och som sagt, ont som sjutton hade jag redan. Dom trodde på tromboflebit, dvs. inflammation i kärlet. Fick träffa läkare, skickades på ultraljud, och resultatet blev blodpropp!! Från insticksstället och en bit upp i armen är det igenkletat av blodpropp. Hurra, vilket kul liv jag lever!!!    "Domen" blev Klexane, en spruta om dagen så länge PICC-linen sitter kvar, dvs. ungefär ett halvår om allt går som det ska. FAAN vad trött jag är på att allt bara ska krångla hela tiden!! Ska börja sticka mej själv ikväll, o så får vi hoppas på att smärtan snart ger med sej, för fy rackarns vad ont jag har.... tog ett par alvedon förut, men det hjälpte inte. Ska dra till med en ibumetin nu också, och hoppas på lite bättring. Ihop med kaffe kanske det gör susen! *ler*