1 år har gått sedan dagen då jag opererades. Vid den här tiden den dagen låg jag på rummet på patienthotellet tillsammans med Daniel, tittade på tv och var en smula groggy av all smärtlindring. Lättad över att operationen var över.

Så idag firar jag! Jag firar inte att det gått 1 år sedan operationen, men jag firar att det gått 1 år sedan skitcancern i mitt bröst och mina lymfkörtlar blev bortplockade från min kropp. Jag firar att jag nu, 1 år senare, mår bra!

Idag kom det efterlängtade telefonsamtalet från min läkare. Mina koagulationsprover var helt och fullt normala. :) Det innebär att jag kan sluta med mina blodförtunnande sprutor. Tjohoo! Ett läkemedel mindre, sån't gillar vi! Så mycket piller och sprutor och dropp jag har fått sen den här resan började, så... jag är glad för allt jag slipper! O så ett nytt läkarbesök om ett tag för att utvärdera min anti-depressiva behandling. Kan tänkas är det så att jag kan sluta även med dessa tabletter. Det skulle jag inte gråta över! 

Intensivbehandlingen av armen fortsätter, dock "bara" varannan dag denna veckan. Om lindorna sitter bra hela tiden så är det bra, annars får jag ta av dom och använda handsken/armstrumpan. Strumpan funkar inte så jättebra... framför allt så är den numera för stor för min arm. O det är ju bra! Armen har svarat jättebra på behandlingen, men så fort behandlingen avtar så svullar det på ganska fort. Det är inte så bra... Men nu är en special-sydd handske och strumpa i ett beställd, helt efter mina mått, och med lite stummare material än jag har nu. Det kommer bli kanon!