Ja, nu börjar nedräkningen av strålbehandlingar på allvar! Är nu nere på ensiffrigt, 9 behandlingar kvar. HURRA!! Gissa om jag ska fira nästa helg, när allt är över! Riktigt superfirande ska det bli med älsklingen, ååå vad jag längtar!

Strålsåret, då.... Igår var det ännu värre än i lördags. :( Ingen hud, men vätskade inte direkt. Idag är det både bättre och sämre. Halva såret har återfått lite hud, resten av såret är fortfarande utan hud och vätskar en del. Ont gör det också, men det är lite svårt att veta vad som beror på såret, vad som beror på strålningen i allmänhet, och vad som beror på lymfsträngarna jag har. Bara att bita ihop och stå ut! Det var väl ungefär så dom sa på strål när jag visade upp det idag... Eller, nej, dom sa inte så bokstavligen, men det är så jag får göra. Bita ihop och stå ut. Men efter hela våren med cellgifter har jag blivit rätt bra på att göra just det. Och ska jag vara ärlig så är det här ingenting jämfört med hur skit man mår av gifterna. Har hellre det här såret än behöver få gifter en gång till! Det som gäller är att lufta, lufta och åter lufta såret. Och det gör jag, hela tiden när jag är hemma. Det enda råd sköterskan kunde ge mej utöver det, är att skippa bh helt och hållet ett tag. Hemma har jag inte använt bh på ett tag, men det känns inte jättelockande att gå ut utan bh och således också utan protesen. Men samtidigt... måste man så måste man. Gör vad som helst för att det ska bli bättre! Eller i alla fall inte sämre. Hoppas på att ha läkt ihop skapligt innan skolan börjar.

Skolan, ja... Herre gud, det är ju snart dags att dra igång igen!! La till höstens kurser i PingPong förut, och fick en pirrande känsla i magen, det som förut har legat så långt fram i tiden är snart här.... Sista rycket!! Snart så, snart är det klart! "Bara" två kurser kvar.... Sista fighten med omvårdnads-tanterna. Ser med spänning fram emot att få veta vart jag ska spendera 7 veckors praktik!

Dottern sa till mej igår att "mamma, jag hoppas att du blir en bra sjuksköterska. En så'n där som kan allt som du behöver kunna."    Det hoppas jag också!   

 

karin

8 augusti 2011 18:33

Heja heja ! Det såg läskigt ut ditt sår, skönt att det inte stoppar upp behandlingen i alla fall. Så härligt att ha målet i sikte och något normalt som startar i höst !

http://allt-flyter.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...