Jag måste göra något drastiskt åt min ökande godiskonsumtion. Jag äter skapligt mycket godis, varje dag. Det är inte bra.... Men vad gör man?? HUR ska jag bryta godis-ätandet? Förslag mottages tacksamt! Har ohyggligt dålig karaktär när det gäller sån't här... men nu måste det få ett slut, kan inte sitta i soffan hela dagarna och mumsa godis, det går inte.

Har just kommit in från en promenad på dryga 3km. SÅ skönt att komma ut en sväng! Även om luften ute inte är så värst skön... varmt, klibbigt och syrefattigt. Men med lite bra musik i öronen tog jag mej runt ändå. Och nu efteråt är jag stolt! Även om jag inte gick särskilt fort, så var det ändå ett stort steg att komma ut. Ska försöka skärpa till mej nu och jobba på att komma ut en liten sväng varje dag, när vädret tillåter. Detta får bli en del av min väg tillbaka till "det normala livet". Min strål-brända armhåla uppskattar dock inte alls att bli så här varm, så nu blir det en avsvalkande dusch! Sen ska jag njuta av ett glas rött vin.   

 

karin

30 juli 2011 22:47

Det enda som hjälper är nog att sluta köpa hem godis.. Ju mindre socker man äter desto mindre sugen blir man faktiskt. Jag har slutet med socker i te och kaffe och märker att jag inte alls är lite sötsugen längre.

http://allt-flyter.blogspot.com

Liselott

30 juli 2011 22:56

Ja, då ska man ju lära sej att inte köpa de också.. *ler* Men visst har du rätt! Har man inget sött hemma kan man inte heller äta det. Det är väl bara att bli stenhård mot sej själv ett tag, så inbillar jag mej att det går lättare sen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...