Nu har jag varit medlem på SportLife i nästan 3 månader. 3 månader av fokuserad träning, få rutin, vare sej jag har känt för att åka iväg eller inte. Framför allt är det styrketräning jag kört, men jag försöker också få in lite kondition de flesta gånger jag är iväg. Och nu börjar äntligen resultaten komma! Otålig som jag är så har jag tyckt att det har känts sååå trögt och segt, tycker inte jag har blivit ett skvatt starkare. Men det har jag. Nu börjar jag märka en stadig förbättring av min styrka i hela kroppen. Det märks dels på att jag klarar mer vikter på stången nu än tidigare, men även på prövningar i vardagen. Fysiska påfrestningar i t.ex jobbet är inte så jobbiga längre. Jag känner mig överlag starkare i kroppen, och det känns jättebra! Sen är det klart att ödemarmen fortfarande är ett hinder, men den blir starkare den också. Vissa dagar gillar armen att träna, andra dagar funkar det inte alls. Jag får hela tiden vara på min vakt och anpassa mig efter armens dagsform. Dock börjar de dåliga träningstillfällena att glesas ut. Det gillas! Nu, efter nästan 3 månader, börjar det bli riktigt kul att träna.   

Åsså tar ni och klämmer lite på brösten också, va? Gör det idag!   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...