har det varit idag. Promenerat lite, gjort färdigt världshistoriens absolut sämsta skolarbete o skickat till min lärare. Lär ju inte bli godkänd på det.... men det är en annan dags bekymmer.... Körde dottern till musikskolan förut, passade på att handla lite när jag ändå var i Herrljunga. Skönt att få det gjort.

Annars går det sin gilla gång, jag är trött, trött och åter trött.... Tröttsamt är det, men det verkar som att jag får stå ut med det ett tag, ett par veckor i alla fall.. :( Such och stön, vill bli pigg och orka!! Framför allt måste jag försöka släppa allt som har med skolan att göra.... känner att allt bara hänger över mej och jag orkar inte få något gjort, o då får jag världens dåliga samvete, fast jag inte borde.... måste slappna av...

Ikväll har jag ont. Ont av min PICC-line. Ska in på cyt-mott. en sväng i morgon och lägga om den. Välbehövligt!! Blöder rätt bra från den... Ska hinna med det mellan kirurgen för att tappa vätska och ortopedtekniska för att prova ut bröstprotes. Hej och hå... skulle eg. till hjärtmott. i morgon bitti också, men ringde återbud idag, jag ORKAR inte det också där på morgonen!! Inte en chans... jag måste lära mej att inse mina begränsningar. Och hjärtmott. var det ändå ingen brådska med, så....

Nu blir det en skvätt rött vin. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...