Efter dagens besök på sårmottagningen i Linköping är jag fri från vaccum-pumpen. Äntligen!! Det händer saker med såret. Det läker. Låååååååångsamt. Och det bästa av allt: jag kommer klara mig utan ny operation!!!!! Dock vill ju farbror plastikkirurgen operera lite ändå, för att fixa till, men det får han inte.... jag är så trött och less på komplikationer och sår och infektioner och fan och hans moster nu.... Så nej tack, jag lägger mig inte på operationsbordet en gång till om det inte är absolut nödvändigt. Nu gäller lite fuktgivande gel i sårhålan och ett litet (jämförelsevis) plåster över. Omläggning varannan dag till att börja med, och det är inga problem att fixa det själv.

Farbror plastikkirurgens ord var att "Det här går löjligt långsamt. Det ska inte vara så här. Det är inte normalt." Meeeen nu är jag ju inte normal heller! *haha* Vävnaden i området är skit, huden i området är allt annat än vacker. Farbror plastikkirurgen håller fast vid orden "Det här är något av det västa jag har sett..." Jaja, någon ska ju vara värst, så varför inte jag? *haha*

Pumpfrihet innebär att jag ÄNTLIGEN kan börja träna igen!!! Har inte tränat på över ett halvår... Ah, så härligt det ska bli! Tror minsann att jag ska ta en sväng till gymmet på måndag.

  KÄRLEK   

 

Carin

10 januari 2014 18:30

Grattis!! Det var på tiden att du ger med sig med infektionen. Håller med dig att avstå vidare operation, hade en liknande "upplevelse" direkt efter operation hösten -11, men jag var läkt efter 3 månader.
Nu satsar vi mot en lättare påsk, kram <3

http://eroskampmotthanatosimittbrst.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...