Ända sendan jag fick mitt lymfödem så har jag haft ett stort problem. Handen. Hur jag än har burit mig åt så har handen svullnat när jag har kompression på mig. Det spelar ingen roll om jag har hel handske och strumpa, tvådelat, om strumpan sitter lösare över handleden... Handen svullnar när jag har kompressionen på, och svullnaden går ner om jag inte har någon kompression alls. Och det är ju SÅÅ viktigt att använda kompressionen så mycket som det bara går, enligt alla lymfterapeuter jag har träffat, så jag har snällt gjort som dom har sagt...

Nu har jag dock ledsnat på att ha det så här med handen, trött och sur och grinig har jag blivit på det här förbannade ödemet. Så jag bestämde mig för att exprimentera lite på egen hand.

Jag har nu helt enkelt slutat att använda kompressionsstrumpor och handskar helt och hållet. Istället har jag kört ganska intensivt med sjukgymnastikövningar/rörelseträning för axeln och lymfmassage av hand, arm, axel och bröst. Och ingen så'n där ultralätt massage som lymfterapeuterna kör, utan jag har tagit i lite mer (lite lagom så klart, FÖR hårt får man inte ta i, då blir det en ökad belastning på systemet istället, o det är inte bra...). 2-3 gånger per dag gör jag mina övningar och min massage. 

Vad kan jag då dra för slutsatser? Ok, nu har jag ju inte hållit på mer än 2 dygn än. Men efter dessa 2 dygn konstaterar jag följande:

handen är mycket mindre svullen än tidigare, fingrarna likaså. Underarmen håller samma mått som tidigare, och måttet på överarmen har minskat något.

SÅ!! Från och med nu tänker jag strunta i utbildade lymfterapeuter som inte vet vad dom pratar om, och göra som jag själv vill och det som fungerar bäst för min kropp. 

  kärlek  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...