Orkar ni med en uppdatering till?   Jaja, jag vet att jag är tjatig om detta här, men jag är glad!!   Det är exakt 2 månader mellan dessa foton. Och som sagt, håret står åt alla håll... Men det får det göra, jag tänker inte gnälla! Bad hair day existerar inte längre, hur illa det än ser ut.   

För att väga upp morgonens trista inlägg om mina mediciner så kommer här en håruppdatering istället! Det tycker jag är mycket roligare. Nu märks det att det nya håret är väldigt lockigt, för det står åt alla håll nu för tiden... ;) Men det gör inget, det får stå åt vilka håll det vill, för nu har jag hår!! Tjohoo!!

Det är två veckor mellan dessa kort.... det har hänt en del även på denna korta tid!

6 veckor är det mellan dessa kort.... Det är så fantastiskt att se skillnaden!! Jag njuter av att numera kunna dra fingrarna genom håret igen, att känna håret i mina händer när jag schamponerar... Underbar känsla!       

När jag fick cellgifter så var det blodpropp, UVI, hudinfektioner och annat otrevligt som avlöste varandra.

När jag strålades blev jag så sårig på stålområdet så det var nära att jag inte fick alla doser jag skulle ha, och strålläkaren var oerhört tacksam den dagen jag gick därifrån och inte skulle komma tillbaka mer.

Nu, när jag "bara" kör antihormonella mediciner och man tycker att allt bara ska flyta på, vad händer då? Jo, jag får en massa kliande utlsag på armar, ben och i ansiktet. Efter samtal med onkologen har jag fått veta att detta beror på Anastrozol-tabletterna. Så det är bara att sluta med dom, omedelbums. Suck och stön.... Har ett läkarbesök bokat om två veckor, då ska vi diskutera framtida medicinering. Visserligen har jag ju fortfarande sprutorna, som tar bort det mesta av östrogenet, men det känns ändå inte bra att tvingas sluta med tabletterna. Inte alls.

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ vad jag är trött på saker som strular!! Hela tiden och jämt är det något.