Direktlänk till inlägg 12 februari 2011
Har tvättdag idag. Det måste ju också göras.... Skönt när det är klart! :) Vet ju inte när jag orkar med det nästa gång...
Har varit en sväng i Borås idag. Handlat begravningskläder till mig och sonen, diadem till dottern och lite annat smått och gott. Passade också på att köpa några sjalar när jag var i affären. Det var en mycket märklig känsla att stå där i provrummet och knyta dessa sjalar runt huvudet... Om två tre veckor så börjar håret falla.... Usch, börjar nästan gråta när jag tänker på det... Bävar för den dagen då jag märker att det börjar lossna tussar.
Även om jag vet att det kommer att bli så, så kan jag nog aldrig förbereda mej helt för det. I provrummet förut försökte jag föreställa mej hur jag skulle se ut, hade en sjal runt huvudet och allt hår bakåt så det inte syntes. Fick en liten bild av hur det kommer att bli, men ändå inte.... för nu finns ju håret ändå där när jag tar av mej sjalen.
Men nej, nu ska jag ta och göra färdigt min powerpoint-presentation till skolan, så jag blir av med den någon gång. Det är i stort sett färdig på papper, nu ska jag bara få in den i datorn som powerpoint också, DET kan ju bli spännande o se hur det går! *haha* Kanske har att göra hela dagen...
Avslutar med en bild på mej! :)
Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :) Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...
är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt! KRAM på er, och glöm inte ...
Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...
Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
27 | |||
28 | |||||||||
|