Fick ett samtal från onkologen för en stund sedan. Hade en fråga om man kan få hjälp från landstinget med att få ögonbrynen tatuerade, eftersom mina ögonbryn behagar lysa med sin frånvaro efter cellgifterna. Och visst kan man det! Så nästa vecka ska jag på dejt med en onkologsjuksköterska för att få en remiss skriven, och sen är det jag som tar kontakt med någon trevlig människa som kan kosmetisk tatuering. BRA dag idag! Ett litet steg närmare att få se någorlunda normal ut igen. Ett oerhört stort steg för mig!    Känslan av att ha ögonbryn igen..... bara tanken på det rör mig nästan till tårar, känns ju rätt bra att tårarna kan trilla för en bra sak, för att jag är glad! Man får ta vara på de små sakerna som ändå kan bli bra. Jag menar... mitt tunna hår, min skräparm, fula ärr och dåliga vävnad där bröstet en gång satt kommer jag ju för alltid att få leva med... 

  KÄRLEK