Efter dagens besök på sårmottagningen i Linköping är jag fri från vaccum-pumpen. Äntligen!! Det händer saker med såret. Det läker. Låååååååångsamt. Och det bästa av allt: jag kommer klara mig utan ny operation!!!!! Dock vill ju farbror plastikkirurgen operera lite ändå, för att fixa till, men det får han inte.... jag är så trött och less på komplikationer och sår och infektioner och fan och hans moster nu.... Så nej tack, jag lägger mig inte på operationsbordet en gång till om det inte är absolut nödvändigt. Nu gäller lite fuktgivande gel i sårhålan och ett litet (jämförelsevis) plåster över. Omläggning varannan dag till att börja med, och det är inga problem att fixa det själv.

Farbror plastikkirurgens ord var att "Det här går löjligt långsamt. Det ska inte vara så här. Det är inte normalt." Meeeen nu är jag ju inte normal heller! *haha* Vävnaden i området är skit, huden i området är allt annat än vacker. Farbror plastikkirurgen håller fast vid orden "Det här är något av det västa jag har sett..." Jaja, någon ska ju vara värst, så varför inte jag? *haha*

Pumpfrihet innebär att jag ÄNTLIGEN kan börja träna igen!!! Har inte tränat på över ett halvår... Ah, så härligt det ska bli! Tror minsann att jag ska ta en sväng till gymmet på måndag.

  KÄRLEK