Alltså, om inte arbetsgivarna vet om att man finns, så lär man aldrig få något jobb. Som ny inom mitt yrke är det lite svårt att få komma intill på intervju när det är väldigt många sökande till de få tjänster som finns. Arbetsgivarna vill ha folk med vidareutbildning och/eller lång erfarenhet.

I torsdags mailade jag ut ett personligt brev till alla tänkbara arbetsplatser här i sta'n och närliggande kommuner. I fredags fick jag ett telefonsamtal från en enhetschef, och i morgon bitti ska jag på anställningsintervju.    Är SÅÅ himla glad!! Känner på mig att detta kommer att bli bra, får jag jobbet så är det ett stort steg i rätt riktning mot det mål jag har som sjuksköterska. Hoppas att det är min tur nu! Min tur att få lite flyt, min tur att få det jag vill ha. För o-flyt, det har jag haft så det räcker för flera livstider... 

Min blä-iga period är tack och lov över för den här gången. Alltså, jag kan bli helt knäpp på detta ständiga pendlande upp och ner, ibland är jag helt knäckt och tar mig knappt upp ur sängen, orkar inget, vill inget och bara gråter, och ibland är livet helt på topp och alldeles underbart. Något mellanting, en lagom balans, skulle sitta bra just nu! Dessa stora svängningar är ohyggligt jobbiga. Vi får väl se om det rättar sig till så småningom, eller hur det går.

 

Seija

28 oktober 2012 20:30

Lycka till imorgon!
Håller tummarna!
Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...