Inbillning? Eller inte? På dag 3 utan Tamoxifen får jag för mig att det inte kliar riktigt så ohyggligt förbannat mycket längre. Det kliar fortfarande väldigt mycket, men kanske inte riktigt så intensivt som tidigare. Inbillning? Eller? *gah* Jaja, får ge det några dagar till o se om klådan släpper mer, och utslagen börjar ge sig... Usch, börjar på allvar få en jäkla ångest över vad som händer om det visar sig att det faktiskt ÄR medicinen som ställer till det för mig!! Vad f***n ska jag medicinera med då??? Eller ska jag fortsätta med Tamoxifen och bara lära mig att leva med skiten? Kan man minska dosen och ändå få bra skydd? För sluta medicinera tänker jag INTE göra! Här ska inte riskeras någon, kör helst med både hängslen och livrem. Ett läkarbesök hos en vettig onkolog inom en snar framtid skulle sitta fint.... hoppas att dom är snabba med att ge mig en tid. För som sagt.... omedicinerad vill jag inte, inte, inte vara... 

 

ingegerd

29 september 2012 20:20

Varför inte prova loratadin den har jag provat och den hjälper jättebra när jag får klåda av min medicin.

http://frida

Liselott

29 september 2012 20:31

Har provat, men tyvärr hjälper det inte mycket alls.. :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...