Vissa dagar är märkligare än andra... Rörigt är bara förnamnet. Men det blir kanske väl, någon gång.

Har varit iväg o träffat min kurator idag. Mycket välbehövligt! Hon är en fantastisk människa. Vi har patat en massa, hon ska hjälpa till att fixa en massa, jag är numera sjukskriven på halvtid och har fått lite nya mediciner. Det ska bli ordning på mitt liv också, säger både kuratorn och läkaren jag träffade idag. Själv har jag lite svårt att tro på det just för tillfället, men jag litar på dom ändå!

Dagens röriga är skolan... Dom är verkligen helt otroliga på att göra livet så surt som möjligt för sina studenter! Just nu är jag så less på dom... och med 99,99% säkerhet så kommer jag inte få någon examen i januari heller. BLÄ!! Troligtvis står jag snart utan både skola och jobb, kuuul!! Eller inte... Ok, jag vet att jag får tim-jobb på mitt gamla jobb, som uska. Men man kan ju inte leva på tim-jobb i all evighet. Och stressen över att aldrig veta om/när/hur mycket man får jobba är inte bra för mej just nu.. Men vad ska man göra? Om det är det enda alternativet som ges, så... Nåja, vi får se, det kanske löser sej ändå. Började ju på högskolan för att jag inte vill jobba som uska längre. Men visst, ett tag kanske jag kan göra det...

Får blanda in lite annat folk som ska luska reda på hur min situation kan lösas. Det är ingen idé att jag som student försöker, för det är lönlöst, tvärstopp. Likadant om jag som mamma (eller vi som föräldrar, för den delen) vill försöka få till något som inte hör till det "normala". Det funkar inte. Men då skickar man kuratorn på dom, så kanske det går att lösa!

Är bara så trött nu.... trött, trött och åter trött. Sömnbristen börjar sätta sina spår. O så när allt strular så... då blir jag så trött. Less. Orkar inte. Vill bara gå o gömma mej någonstans o aldrig mer komma fram.