Ja kära tid, alla dessa papper och intyg som ska skickas till höger och vänster hela tiden... Fick en hel hög med papper och intyg på posten idag, som skulle sorteras och skickas vidare till div. olika instanser. Nu fattas det bara ett papper, vad jag vet, som FK ska ha. Men det pappret kan jag inte skicka in förrän jag har fått det av dom, så... det får bli en annan dags bekymmer. Skönt att det mesta annat är löst i alla fall! Nu är det bara att hoppas att det inte blir något strul med min sjukpenning, och att CSN kan ta ett beslut som jag är nöjd med, så jag kan släppa de bekymren sen och fokusera på annat som är viktigt.

Skönt att ha förmiddagen till att fixa med detta, för under eftermiddagen har jag varit allt annat än pigg. Kortisonet har börjat gå ur kroppen, och det känns. Jag blir trött, trött och åter trött. Har sovit 3 timmar i eftermiddag, men är inte piggare för det... Nåja, inget konstigt, det är väntat vid den här tiden efter behandlingen.

Mina smaklökar börjar ge upp också. Inte heller något oväntat, men lite jobbigt att krydda maten... *ler* Nåja, barnen tyckte att lunchen smakade bra i alla fall, så det kan inte varit SÅ illa med min kryddning. Själv tyckte jag att maten smakade konstigt. Väldigt konstigt. Får leva på citronvatten, turkisk peppar och ModiFast chokladshake några dagar igen. Har köpt lite chips till ikväll, får se vad det smakar.... och fetaost, det borde kunna funka, salt brukar jag känna smaken av. Får prova och se! Går det så går det.

Svampen på tungan kommer också som ett brev på posten. Lite tidigare den här gången är föregående behandlingar, men men... Jag har ju tabletter mot svamp i mitt välfyllda medicinskåp, så jag har dragit igång en kur idag. Förhoppningsvis ska det inte hinna bli lika illa som förra gången, när jag upptäckte svampen på lördag förmiddag och inte kunde få någon medicin förrän måndag lunch... *blä*

Har fått kallelse från strålenheten idag också! I tisdags innan jag gick hem från cyt-mottagningen ringde min SSK till strål för att kolla så att jag fanns med i systemet. Och jo då, dom satt som bäst och bokade in mina tider precis när hon ringde. Gott, tänkte jag, då kanske jag får en kallelse om en vecka eller så! Men redan idag kommer en kallelse från dom, med tid för förberedelse, tid för inställning av strålfält och tid för första behandlingstillfället. Hej och hå, här går det undan!! Tur att någon på det där sjukhuset är snabb... ;) Inte behöver jag vänta så länge som jag trodde heller. SÅ skönt att få komma igång! I alla fall är det skönt att ha fått tiderna, så man vet vad man har att rätta sej efter, när man ska komma igång med behandlingen o sån't. Gå hemma och vänta utan att veta något eller kunna planera något är det värsta jag vet...

På lördag kommer finaste älsklingen hit också! *längtar* Förra helgen kunde vi inte träffas, för han låg hemma och var jättesjuk... Ska bli så gott att få ta min trötta och slitna kropp och landa i hans famn ett par dagar. Vi behöver det, både han och jag. Landa hos varandra, ta hand om varandra och bara vara. Usch, vad jobbigt det är med distansförhållanden! Särskilt nu när livet är som det är. Önksar att vi kunde vara tillsammans mer i vardagslivet, bland jobb, behandlingar, förkylningar, och livet i största allmänhet. Men men, den dagen kommer, så småningom, allt måste bara jäklas lite på vägen först.