och försöka sluta tänka. Allt det där jag skrev om igår som jag skulle låta bli att tänka på, det har kommit tillbaka ikväll... Oron över hur jag kommer att må efter nästa behandling har smygit på mej ikväll, och nu sitter jag här och är mest deppig. Usch, jag vill inte hålla på och tänka så mycket! Det tar en massa energi från mej, det tycker jag inte om. Egentligen är det inte biverkningarna i sig som jag oroar mej för, utan just det faktum att inte veta hur jag kommer må eller vad som händer. Hade någon kunna säga att "så här kommer det bli, dom här biverkningarna får du och det håller på så här länge" så hade det varit lugnt, då hade jag kunna ställa in mej på det. Men nu går det ju inte. Usch vad jag känner mej tjatig om det här..... men jag går här hemma och grubblar en hel del, då blir det så.

Ska på läkarbesök på onsdag. Tänkte kolla med henne om det är ok att dricka Aloe Vera-juice under tiden man får cyt. Vill gärna börja med det för att stärka kroppen, det är sannerligen något jag behöver. Men jag vet inte hur det interagerar med mina behandlingar, så det är väl säkrast att fråga först. Tycker inte att det borde vara några problem, men man kan ju aldrig så noga veta.

I övrigt.... jo, det är nog rätt bra. Har varit ute och träffat folk både igår och idag, sååå skönt att komma hemifrån! Ser dessa väggar alldeles för mycket nu för tiden. I morgon hoppas jag på skapligt fint väder så jag kan plantera mina penséer jag har köpt och göra lite vårfint utanför dörren.

Godnatt-kram!