blev det idag! Först en sväng till kirurgen för att tappa ur vätska ur bröstet. 525ml blev det idag, så kroppen har inte lärt sej ta hand om det än.... en ny tid inbokad nästa vecka, börjar bli segt....

Sen en sväng till ortopedtekniska för utprovning av bröstprotes. Hittade en som var skön och snygg, men den hade dom ju så klart inte hemma i min storlek. Men nu är den beställd i alla fall, kommer väl i nästa vecka hoppas jag.

Sen blev det en sväng till cyt-mott. Skulle lägga om min PICC-line. Pratade även om att jag haft ont i armen sen igår em/kväll. När förbandet togs bort syntes både rodnad och svullnad, och som sagt, ont som sjutton hade jag redan. Dom trodde på tromboflebit, dvs. inflammation i kärlet. Fick träffa läkare, skickades på ultraljud, och resultatet blev blodpropp!! Från insticksstället och en bit upp i armen är det igenkletat av blodpropp. Hurra, vilket kul liv jag lever!!!    "Domen" blev Klexane, en spruta om dagen så länge PICC-linen sitter kvar, dvs. ungefär ett halvår om allt går som det ska. FAAN vad trött jag är på att allt bara ska krångla hela tiden!! Ska börja sticka mej själv ikväll, o så får vi hoppas på att smärtan snart ger med sej, för fy rackarns vad ont jag har.... tog ett par alvedon förut, men det hjälpte inte. Ska dra till med en ibumetin nu också, och hoppas på lite bättring. Ihop med kaffe kanske det gör susen! *ler*

har det varit idag. Promenerat lite, gjort färdigt världshistoriens absolut sämsta skolarbete o skickat till min lärare. Lär ju inte bli godkänd på det.... men det är en annan dags bekymmer.... Körde dottern till musikskolan förut, passade på att handla lite när jag ändå var i Herrljunga. Skönt att få det gjort.

Annars går det sin gilla gång, jag är trött, trött och åter trött.... Tröttsamt är det, men det verkar som att jag får stå ut med det ett tag, ett par veckor i alla fall.. :( Such och stön, vill bli pigg och orka!! Framför allt måste jag försöka släppa allt som har med skolan att göra.... känner att allt bara hänger över mej och jag orkar inte få något gjort, o då får jag världens dåliga samvete, fast jag inte borde.... måste slappna av...

Ikväll har jag ont. Ont av min PICC-line. Ska in på cyt-mott. en sväng i morgon och lägga om den. Välbehövligt!! Blöder rätt bra från den... Ska hinna med det mellan kirurgen för att tappa vätska och ortopedtekniska för att prova ut bröstprotes. Hej och hå... skulle eg. till hjärtmott. i morgon bitti också, men ringde återbud idag, jag ORKAR inte det också där på morgonen!! Inte en chans... jag måste lära mej att inse mina begränsningar. Och hjärtmott. var det ändå ingen brådska med, så....

Nu blir det en skvätt rött vin. :)

alldeles för tidigt idag, o kunde inte somna om.... tröttsamt till tusen. Men jag ska inte klaga, jag har ju faktiskt sovit 8,5 timmar. Det är inte illa! Men ändå, en liten stund till hade jag gärna stannat kvar i sängen! I morgon, när jag måste upp tidigt, då slår jag va om att jag kommer att sova som en stock!   

I övrigt blir det en lung dag här. Barnen ska iväg till skolan, första dagen efter sprotlovet. Själv ska jag vara hemma och inte göra så mycket. Kanske skriva lite på skolarbetet, så jag kommer någon vart med det. Annars står inget särskilt på schemat idag. Laddar inför morgondagens femtioelva sjukhusbesök istället...

från biverkninger som illamående och annat skumt. I alla fall än så länge, käkar ju piller mot illamående flera gånger om dagen... men jag följer det dom har rekommenderat mej från sjukhuset, har en dagbok jag ska fylla i också, ska bli intressant att se o jag klarar mej med de 5 dagar dom har rekommenderat tabletter, eller om jag får fortsätta sen också. Kortison äter jag lite också, men trappar ner på det.

Igår em slog tröttheten till med full kraft. Blev så gräsligt fruktansvärt trött, och orkar inget alls.... sov halva eftermiddagen och hela kvällen, orkade inte på något sätt hålla mej vaken. Men sen vaknade jag vid 4 i morse och kunde inte somna om... *ler* Idag försöker jag hålla mej lite vaken i alla fall, även om det är segt. Gick ut en lite kort promenad förut, det var skönt! Inte så långt, och inte så fort, men ändå, bara att få komma ut och få lite luft, känna solen i ansiktet, det var skönt!

Idag har jag försökt skriva lite på ett skolarbete. Känns som allt jag skriver är helt värdelöst.... men så brukar det kännas. *ler* Vill så gärna skriva mer, men orkar inte och jag försöker att inte ha några krav på mej.... lättare sagt än gjort, dock. Småröjer undan lite här, det ligger så mycket saker överallt.... kör en maskin med disk, har tagit mej en dusch. Duscha med PICC-line var lite intressant! Det blev ingen lång och härlig mysdusch, precis... men det funkade, både jag och håret är rent nu, och det är ju huvudsaken. Ska nog kunna leva med min kära PICC-line ett tag! Fattas bara annat, så lång tid det tog att sätta dit den!   

fick jag igår, den 18 februari. Bröt ihop fullständligt kvällen innan, o tänkte dra mej ur hela behandlingsplanen.... jag vill verkligen INTE!! Sov inte många timmar på natten, och det lilla jag sov var det ingen kvalitet i alls.... Utmattad och med svårt för att äta åkte jag på fredagmorgonen iväg till sjukhuset, oron kröp i kroppen och jag var redan innnan helt slut. Väl där kom jag in ganska så direkt, och det var samma SSK som till slut lyckades få in min PICC-line igår som tog hand om mej.

Satte mej i en go fåölj, och fick först en spruta kortison och en spruta med läkemedel mot illamående. O så lite koksalt innan cytostatikan drog igång. Jag får just nu FEC, en kombination av 3 olika cytstatika, Fluorouracil, Epirirubicin och Cyklofosfamid. Första droppet gick en halvtimma, andra var en spruta under 2 minuter, tredje droppet gick en halvtimma. Sen resten av koksaltet. Så ungefär 2,5 timmar tog det sammanlagt, men ett par omläggningar av PICC-linen inräknat. Det var mycket vi hade att prata om, jag och min SSK, så här första gången. Mycket information hon skulle ge och frågor att ställa. Men det var lugnt på dagvården och hon hade gott om til som skönt var. Jag kan prata om vad som helst, och ta vilken info som helst, men när någon börjar prata om håravfall så bryter jag ihop... :(

Mitt i allt så ringde dom från hjärtmottagningen och vill boka in en tid på hjärt-ul, inför en behandlingsstart. Något jag inte alls visste något om.... Men det visade sej vara inför starten av Herceptin. Ska iväg på ul på tisdag, när jag ändå ska till både kirurgen och ortopedtekniska. Det blir mycket den dagen!

Var väldigt orolig för hur jag skulle må på vägen hem, särskilt då jag fick ta omvägen över Herrljunga eftersom apoteket på sjukhuset inte hade min Zoladex-spruta hemma. Men det gick bra. När jag kom hem började jag må lite halvilla. Men det var ändå dax för mej att ta Primperan då, och då gick det över. Lite vila och mat efter det, sen har jag mått fint! :) Men det är klart, så mycket piller som jag stoppar i mej! ;) Tog faktiskt en sömntablett igår också, och det gjorde susen. La mej tidigt och som som en stock 10 timmar i sträck. DET var välbehövligt! Idag mår jag som vilken dag som helst! Bara hoppas att det håller i sej, så jag inte blir alltför dålig sen när jag ska sluta med kortisonet.

bröt jag ihop.... fullständigt. Jag VILL INTE vara med om morgondagen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 

Som farbror Melker brukade säga...

Idag har varit en händelserik dag. Gikk upp i morse, frukost och kaffe som vanligt. Duscha, o sen köra barnen till sin farmor. TACK fd. svärmor för att du ställer upp så mycket, och för att barnen får bo hos dej ett par dagar när jag är så mycket på sjukhuset!

Sjukhuset, ja.... dit åkte jag efter lunch, skulle vara på onkologen 13,30 för inläggning av PICC-line. Och det var ju en upplevelse utöver det vanliga, kan man lugnt säga.... Det som skulle gå snabbt och smidigt gick inte alls så bra... Mina vener ville inte alls samarbeta med SSK. Hon letade med ultraljud, och stack, letade och stack. Om, och om, och om igen. Men som sagt, mina vener ville inte. Dom rullade undan. Det låg nerver ivägen som hon stack i (aj som f**n vad det gjorde ont). Ibland träffade hon helt rätt, hade jättefins bakflöde, men lyckades inte föra in ledaren i kärlet. GAH!!! När hon stuckit mej 5 gånger slutade jag att räkna. Men det blev nog 8 eller 9 gånger sammanlagt.

Dom började till och med prata om att lägga in PICC-linen på det gamla sättet, via en PVK i armvecket. Det är dock jobbigt att ha den där, så i så fall skulle dom dra den efter behandlingen i morgon, och sen sätta in en port-a-cath istället. Meeeeen, vi var envisare än mina kärl, så till slut gick det! Men inte helt smidigt...

När dom väl lyckades få in en ledare i kärlet, och börjat föra in katetern, så krampade kärlet när katetern var 20cm inne. Satt som i ett skruvstäd och kom varken fram eller tillbaka. Att jag inte bröt ihop!! Men lite vila, vätska och värmedynor dilaterade kärlet och PICC-linen kom på plats. *puh* Efter avtvättning och omläggning blev det en sväng till lungröntgen för att kolla så att katetern låg i sätt läge, och SEN fick ja gåka hem! Själva PICC-lineinläggningen tog 2,5 timmar... sen röntgen också, så nästan 3 timmar allt som allt. Så nu när den äntligen är på plats så lär den få sitta där!! Kommer nog låta den sitta under några herceptin-behandlingar också, bara för att den var så jävulskt jobbig att få dit.

Grät ett par gånger under tiden.. Blev så trött och less på att inläggnigen inte gick smidigt, över hela situationen med min cancer och alla behandlingar, rädslan över framtiden, hur jag kommer att må, att jag inte ska bli frisk.... O så sorgen efter pappa och bearbetningen av begravningen i förrgår. Känner mej så liten! 

Det är lite skumt att vara onkologpatient där.... Känner ju så många där efter att jag jobbade på hematolog/onkologavdelningen i somras. Men jag tröstar mej med att det känns lite skumt för dom att jag nu är där som patient som det gör för mej. Insåg förut att om jag under mina behndlingar drar på mej någon skum infektion som gör att jag måste bli inlagd på sjukhuset så kommer jag att ligga på den avdelningen där jag jobbade. DET vill jag inte.... Hoppas det inte blir så.

Sitter här i soffan, ganska apatisk käns det som. Vet inte hur jag ska lyckas med att sova i natt. I morgon är det dax för mina första cellgifter. Kl. 10 ska jag vara på plats. FAAAAAN vad jag hatar livet just nu!! 

Har haft en rätt bra dag idag, trots allt. Försökt mej på att skriva lite skolarbete, men det har inte gått så bra.... börjat flera gånger men raderat allt för det blir inte bra. Men framåt sen eftermiddag kom jag på hur jag ska lägga upp det hela, så nu ska det väl rulla på! :)

Många tankar som snurrar och far runt i huvudet, pappas begravning igår och oron inför PICC-line i morgon och cellgifter på fredag.... Lite svårt att fokusera, går mest bara runt och får inte något gjort alls. Men men... det är bara att stå ut, en del dagar är sådana. En dag i taget, så ska det bli bra.

Ikväll har jag skrattat och busat med barnen en hel massa! :) Tycker om sån't. I morgon ska dom köras iväg till sin farmor där dom ska vara to och fr eftersom jag är så mycket på sjukhuset. Sen blir det helgen hos deras pappa, och söndag kväll kommer dom hem igen. Bara hoppas att jag mår skapligt då så jag orkar mysa med dom!

Hoppas, hoppas att älskade pojkvännen kommer hit i helgen! Oavsett om jag mår skit eller inte vill jag ha honom här. Ogillar att vara ensam när jag mår dåligt..... längtar efter hans famn så mycket... Avskyr distansförhållande!!

Fick ett paket med posten idag. En försenad julklapp från en mycket god vän! En vän jag dock inte har träffat IRL än... En bok, "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström, och en sten, rosenkvarts, o form av ett hjärta. Ska använda mej av stenen och hoppas att den hjälper mej! Healing, tröst och trygghet, läker både kropp och själ. Det behövs! Boken ska jag ha som behandlings-lektyr, man måste ju ha något att göra då också! *ler*

Kram och god natt.