Ja, det känns så idag. Trots det totala kaos jag lever i så känns det ändå som att mycket har fallit på plats idag, saker och ting löser sej på det sätt som går.. Fick tag på en sköterska på dagkirurgen i morse. Nu verkar det som att jag kan få operationstid den 12:e istället för den 17:e som jag fick besked om förra veckan. Herre gud, att jag inte bröt ihop totalt när dom sa den 17:e.... Skulle inte fixa att vänta så länge, orkar inte!! Men som sagt, det lutar åt den 12:e. Är inte helt 100% säkert än, men vi får se.. Har också fått koll på hur jag ska göra med skolan om jag nu skulle få för mej att jag vill ta studieuppehåll första halvan av terminen, har fått koll på CSN också. Nu har jag ju ändrat mej och tänker inte ta studieuppehåll. Men sen vet man ju aldrig, jag kanske mår så dåligt efter operationen att jag inte orkar plugga alls. Men som det känns i dagsläget kommer jag plugga det jag orkar, utan alltför höga krav på mej själv. Till på köpet så jag min kära särbo varit på vårdcentralen och fått hjälp med sömntabletter. Han sover så gräsligt dåligt, ofta nästan ingenting på nätterna. Han har ju lika mycket oro, tankar och funderingar som jag. Men nu har han som sagt fått sömntabletter, samma sort som jag fick på bröstmottagningen. Han behöver ju också kunna sova, det är väldans viktigt om vi ska kunna stötta varandra genom den här krisen och det vi står inför. Hualigen, kan inte någon väcka mej ur mardrömmen????? Men ändå.... trots mardröm och kaos, idag är det en ganska bra dag. Än så länge, bör väl tilläggas....   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...