till centraloperationens planeringsenhet för att höra om jag blivit uppsatt på operationstid än, eftersom jag inte fått någon kallelse idag heller. Men nej, ingen op-tid finns på mej!! *gah* Jag tror jag blir tokig!! Dagkirurgen har stängt, o öppnar nästa vecka. Hon jag pratade med i telefon kollade på deras tider, o det första som finns är 17 januari. Fatta, 17 januari!!!!!!!!!!! Det är ju nästan 3 veckor kvar dit!! *gråter* Men hon kunde ju så klart inte boka in mej på den tiden, utan jag får ringa dagkirurgen på måndag morgon o höra mej för. Vänta, och vänta, och vänta, och vänta.... Först fick jag vänta en vecka från att jag var på vårdcentralen när jag upptäckt knölarna i bröstet tills jag fick tid på bröstmottagningen. Sen ytterligare 3 veckor innan jag fick komma dit. Nu har jag väntat drygt en vecka på att få operationstid, och ska tydligen behöva vänta minst 3 veckor till. Jag vill inte mera nu!! Lägger ner livet, jävla skit-cancer!! Jag orkar inte mer nu, är knäckt av allt redan som det är, o sen ska man behöva vänta.... Vill bara få operationen gjort och sjukdomen ur kroppen så jag kan återgå till mitt liv igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjohej! Här har jag inte varit och skrivit på rätt länge...... Livet rullar på, jag är frisk och pigg och mår bra. Numera sambo, ägare till ett radhus, jobbar en hel massa. :)  Opererade mig i maj, en förminskning av det bröst jag har kvar. Nästan ...

är över! Den årliga mammografiundersökningen..... lika ångestfyllt varje gång! Men jag fick en ok-stämpel även i år! YEY!!!!!!! Strax 5 år efter diagnosen, och jag är frisk och mår bra och lever livet. DET är härligt!   KRAM på er, och glöm inte ...

Alltså, jag blir så överjävligt trött på min cyto-hjärna!!!!! Att ständigt vara trött, ständigt inte komma ihåg saker, ständigt ha svårt att ha 700 bollar i luften samtidigt...... det är inte lätt när man är van vid att klara sånt här! I vardagen fun...

Den dagen jag fick mitt cancerbesked trodde jag att mitt liv var över. Jag tappade alla drömmar om att få leva, se mina barn växa upp och förverkliga mina drömmar. Konstaterar nu, några år senare, att jag lever min dröm! Barnen växer så det knakar, o...

och Toppik is the shit!! Jag har äntligen accepterad faktum. Hur mycket jag än vill ha tillbaka mitt tjocka och långa hår så kommer det aldrig att hända. Visst, det kan vara långt, men tunt som det är så ser det för jävligt ut..... Så i förrgår så kl...